"Var finns den lagbok som är lika självklar för en man som det som står skrivet i hans hjärta?"
Hungerstrejkande fångar på säkerhetsanstalten på Kumla skär av sig örat och skär upp sina egna kroppar, slutar dricka vätska och strejkar i allmänhet´och den enda anledning som sägs finnas till detta är att de vill ha en kram. För det första så sitter man inte på säkerhetsanstalt om man inte räknas som rymningsbenägen plus att man redan är dömd för grov brottslighet. Självklart ska en fånge på en säkerhetsanstalt ha väldigt lite rättigheter och hållas mycket strängt men varför ska han inte få ha kroppskontakt med sin familj?
Kan man inte helt enkelt bara ge fångarna tillstånd att träffa anhöriga som prövats av kriminalvården och därefter fått tillstånd att träffa sin son, pappa eller man på säkerhetsanstalten. Om man då prövar besökaren och den bedöms som ofarlig för fången samt inte har något eget straffregister, eller en benägenhet till att hjälpa sin anhörig begå mer brott i fängelset så borde väll denna person kunna tillåtas kroppskontakt med fången.
Sen för att försäkra sig om att det inte smugglas in otilåtna substanser, vapen eller meddelanden så är det väll bara att kroppsvisitera fången efter besöket. Då får ju fången kramas och umgås med sin familj på ett sätt som för hans situation jag anser är det närmast verkligheten man kan tillåtas komma. För att om fången någon gång skall anpassas till ett liv utanför murarna som en normal människa så tror jag att ett band till sin familj och sina barn kan hjälpa till att motivera till detta liv.
Kan man inte helt enkelt bara ge fångarna tillstånd att träffa anhöriga som prövats av kriminalvården och därefter fått tillstånd att träffa sin son, pappa eller man på säkerhetsanstalten. Om man då prövar besökaren och den bedöms som ofarlig för fången samt inte har något eget straffregister, eller en benägenhet till att hjälpa sin anhörig begå mer brott i fängelset så borde väll denna person kunna tillåtas kroppskontakt med fången.
Sen för att försäkra sig om att det inte smugglas in otilåtna substanser, vapen eller meddelanden så är det väll bara att kroppsvisitera fången efter besöket. Då får ju fången kramas och umgås med sin familj på ett sätt som för hans situation jag anser är det närmast verkligheten man kan tillåtas komma. För att om fången någon gång skall anpassas till ett liv utanför murarna som en normal människa så tror jag att ett band till sin familj och sina barn kan hjälpa till att motivera till detta liv.
Kommentarer
Trackback
