Being a menace to society since 1985

Så sitter jag här nu, mitt i natten och ska på begäran försöka få ihop ett inlägg om vad en skinhead är förnågot och det känns lite konstigt måste jag erkänna då jag inte tycker om att försvara mig själv eller mitt klädval och vill personligen bli bedömd för den jag är och inte för att jag gillar en viss typ av musik och klär mig i kläder jag gillar. Så nu när jag tjatat färdigt själv så ska jag ge det här ett ärligt försök och föklara så gott jag kan vad skinhead kulturen egentligen är för någonting. 

För det första så kan vi på en gång avliva det elaka ryktena som går att skinheads skulle vara någon typ av högerextrema, främlingsfientliga monster med att säga att skinhead kulturen inte har ett skit med politik att göra, jag har inte valt min musiksmak eller min klädstil pågrund av mina politiska åsikter och det har ingen annan riktig skinnskalle gjort heller. Dock så är det så att på 90 talet så anammades delar av klädstilen av neonazi gängen i framförallt norra europa, man tyckte väll att man såg farlig ut med stålhättor, uppvikta jeans, B52 bombers och rakad skalle. Det är på grund av detta som många ser på skinnskallarna som neonazister. 

Det konstiga i detta är varför högerextrema grupper väljer att anamma en klädstil som tillhör en av det få subkulturer som vuxit fram pågrund av att man tvingat samman grupper med olika hudfärg, kultur och politisk tillhörighet. För det är så att skinheadkulten växte fram i arbetarklassens England under sextiotalet som en förlängning av Modskulturen. Man tog stora influenser från den Jamaikanska Rude Boy kulturen och då framförallt deras musik som Rocksteady, Ska och Two tone. Dessa de tidigaste skinsen började dock försvinna under 70talets början. 

1977 så blåstes det nytt liv i skinheadkulturen när punken introducerades på allvar och man återgick till den mer traditionella skinhead looken med buttondown skjortor, skinnyleg jeans, kängor och rakad skalle. Men här dyker också en ny musikstil upp som idag ofta förknippas med skins och det är Oi! Punken (Även kallad Street Punk i vissa sammanhang, jag tänker dock inte gå in mer på detta). 

Det va den historia jag tänkte ta upp mest för att skapa en överskådlig bild av var och hur skinheadkulturen växte upp. I dag så finns det en hel mängd olika stämplar som folk försöker sätta på skinheads och som även vissa grupper av skinheads annamar som stämpel på sig själva. Jag personligen anser att vara skinhead inte har med ens åsikter att göra utan med musiksmak och klädsmak, and that is that. Det gör att jag har en väldigt traditionell syn på skinheadkulturen och anser att politik inte hör hemma i själva stilen men självklart kan en skinhead vara politiskt engagerad och ha åsikter om saker och ting, ja till och med vara medlem i en politisk organisation men detta har inget att göra med det faktum att personen i fråga är skinhead att göra utan endast med den enskilda individens egna åsikter.

Nu har jag mummlat på i all oändlighet och inte kommit fram till mycket, men man skulle i korthet kunna säga att skinhead inte är en åsikt det är en stil (Eller "Skinhead is a way of life not a political movement"). Vill ni läsa mer och gräva ner er i alla aspekter så skulle jag rekommendera http://www.skinheadnation.co.uk/ eller att ni helt enkelt skaffar er en användare på www.brakmakargatan.com men det är ju upp till er.



Men för att förenkla ytterligare så tänkte jag ge er alla (läs Emma) en snabblektion i grupperna som man ibland (och tyvär) ser skinheads indelade i, jag vill bara påpeka att jag inte tycker detta är "rätt" då jag anser att en skinhead är en skinhead oavsett vad han tycker och tänker, tyvär så håller inte alla med mig och sätter då stämplar på sin skinhead stil vilket jag tycker är fel. Men men here goes: http://clientes.netvisao.pt/agomarqu/SkinheadFamilyTree.jpg


 

Så tog denna helg också slut och vi är alla en helg närmare undergången ... Nej nu ska vi vara positiva jag börjar ju snart på SJ och det känns nästan som att livet står på paus tills det händer.

Mitt knä är slut ... jag är 23år gammal och mitt knä är redan slut, ganska ironiskt faktiskt att bli handikappad nu när mitt yrkesliv äntligen tagit fart, men jag kanske kan leva gott på sjukpenning resten av livet som en annan bidragsfuskare. Då skulle jag ju i alla fall följa den svenska modellen som regeringen har byggt upp, jobba halv tid sjukskriven halvtid så ser siffrorna i sysselsättningsstatistiken bra ut och det är ju det viktiga.

Annars var det trevligt i helgen, eller ja i fredags i alla fall då det vart ett besök på PB. I går så höll jag mig uppe hela natten för det var ju UFC82: Pride of a champion, mycket bra fighter måste jag säga även om Kongo förvånade mig att välja markstrid mot Heath, jag menar han out strikeade ju "Cro cop" så man kan ju tycka att han borde stått även denna fight. Dan Henderson vs Anderson Silva vart en riktigt bra fight, lite synd att Henderson blev utstrypt redan i andra för jag tror att om den fighten fått gå till femte ronden så hade den varit ännu mer underbar. Frågan är nu, VEM ska kunna hota Silva?

Efter att jag nu raderat min gamla och väldigt inaktiva blogg så tänkte jag börja om på ny kula som man brukar säga och då både syster och sambo använder sig av just denna bloggförmedlare så tänkte jag väll inte vara sämre jag.